Belastningsbesvär

De flesta arbetsrelaterade belastningsbesvär utvecklas över tiden. Det finns i regel inte bara en orsak till belastningsbesvär. Ofta samverkar olika riskfaktorer, däribland fysiska och biomekaniska faktorer, organisatoriska och psykosociala faktorer samt individuella faktorer.

Fysiska och biomekaniska riskfaktorer kan innefatta följande:

• Hantering av laster, särskilt när man böjer och vrider sig.
• Repetitiva eller kraftfulla rörelser.
• Obekväma och statiska kroppsställningar.
• Vibrationer, dålig belysning eller kall arbetsmiljö.
• Arbete i snabbt tempo.
• Långvarigt sittande eller stående i samma ställning.

Organisatoriska och psykosociala riskfaktorer kan innefatta följande:

• Höga arbetskrav och låg grad av självbestämmande.
• Brist på pauser eller möjligheter att byta arbetsställning.
• Arbete i högt tempo, till exempel till följd av att ny teknik införs.
• Långa arbetsdagar eller skiftarbete.
• Mobbning, trakasserier och diskriminering på arbetsplatsen.
• Låg tillfredsställelse med arbetet.

Generellt kan alla psykosociala och organisatoriska faktorer (särskilt när de kombineras med fysiska risker) leda till stress, trötthet, ångest eller andra reaktioner som i sin tur ökar risken för belastningsbesvär.

Individuella riskfaktorer kan innefatta följande:

• Tidigare sjukdomshistoria.
• Fysisk kapacitet.
• Livsstil och vanor (t.ex. rökning eller brist på motion).

Det finns inte en universallösning och vid ovanliga eller allvarliga problem kan ibland expertrådgivning behövas. Många lösningar är dock enkla och billiga. Man kan till exempel tillhandahålla en vagn som underlättar varuhantering eller ändra på olika sakers placering på skrivbordet.

För att ta itu med belastningsbesvär bör arbetsgivarna använda en kombination av följande:

• Riskbedömning: tillämpa ett helhetsperspektiv och bedöma och angripa samtliga orsaker (se ovan). Det är också viktigt att ta hänsyn till de arbetstagare som kan löpa större risk för belastningsbesvär. Man bör prioritera att undanröja riskerna, men även att anpassa arbetet till arbetstagarna.
• Arbetstagarnas deltagande: göra arbetstagarna och deras företrädare delaktiga i diskussioner om möjliga problem och lösningar.

Läs mer om att förebygga arbetsrelaterade belastningsbesvär.

När riskbedömningen är färdig bör man upprätta en lista över åtgärder i prioritetsordning och de arbetstagare och arbetstagarföreträdare som ska medverka till att vidta dem. Åtgärderna bör vara inriktade på primärt förebyggande, men också på insatser för att göra skadorna så lindriga som möjligt. Det är viktigt att se till att alla arbetstagare får rätt information och utbildning om arbetsmiljö och känner till hur man undviker specifika faror och risker.

Åtgärderna kan omfatta följande områden:

• Arbetsplatsens utformning: anpassa utformningen för att förbättra arbetsställningarna.
• Utrustning: se till att den är ergonomiskt utformad och lämpad för arbetsuppgifterna.
• Arbetsuppgifter: ändra på arbetsmetoderna eller arbetsredskapen.
• Styrning: planera arbetet för att undvika repetitivt eller långvarigt arbete i dåliga ställningar. Planera in raster, skapa arbetsrotation eller omfördela arbetet.
• Organisatoriska faktorer: ta fram en policy mot belastningsbesvär för att förbättra arbetsorganisationen och den psykosociala miljön på arbetsplatsen och främja hälsosam belastning.

Förebyggande åtgärder bör också ta hänsyn till tekniska förändringar av utrustningen och digitalisering av arbetsprocesserna och hur detta förändrar sättet att organisera arbetet.

Övervakning och främjande av hälsa samt rehabilitering och återanpassning av arbetstagare som redan lider av belastningsbesvär bör också beaktas i ledningens sätt att hantera belastningsbesvär.

EU-Osha har genomfört ett flerårigt arbetsmiljööversiktsprojekt om arbetsrelaterade belastningsbesvär. Syftet var att undersöka de problem som är kopplade till arbetsrelaterade belastningsbesvär, förbättra vår förståelse av detta ämne och fastställa effektiva sätt att hantera arbetsrelaterade belastningsbesvär. Projektet tittade också på policyer och arbetsplatsåtgärder som hjälper till att förebygga arbetsrelaterade belastningsbesvär och hantera kroniska belastningsbesvär, däribland genom att stödja arbetstagarnas återgång till arbete och rehabilitering. Arbetsmiljööversynsprojektet är inriktat på beslutsfattares och forskares behov och kompletterar kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv för 2020–2022.

Vikten av att förebygga belastningsbesvär erkänns redan i europeiska direktiv, EU:s arbetsmiljöstrategier samt medlemsstaternas bestämmelser och riktlinjer för god praxis.

Arbetsrelaterade belastningsbesvär omfattas av ramdirektivet om arbetsmiljö, som syftar till att skydda arbetstagare från arbetsrelaterade risker i allmänhet och fastställer arbetsgivarens ansvar för att säkerställa en god arbetsmiljö. En del risker i samband med belastningsbesvär hanteras genom särskilda direktiv, främst direktivet om hantering av laster, direktivet om arbete vid bildskärm och direktivet om vibrationer. Direktivet om användning av arbetsutrustning tar upp de arbetsställningar som arbetstagarna intar när de använder arbetsutrustning och tydliggör att arbetsgivare måste ta hänsyn till ergonomiska principer för att uppfylla minimikraven för arbetsmiljö.

EU-Osha övervakar belastningsbesvärens omfattning och orsaker och hur besvären förebyggs. EU-Osha stöder också utbytet av god praxis.