© Rido - stock.adobe.com
Vård- och omsorgssektorn är en av de största sektorerna i Europa. Den bidrar på ett avgörande sätt till det europeiska samhället, både när det gäller medborgarnas allmänna hälsa och välbefinnande och ekonomin. Covid-19-pandemin har visat hur viktig denna sektor är för oss alla.
År 2022 inledde EU-Osha ett forskningsprojekt på detta område, som går under namnet ”Health and social care sector and occupational safety and health (OSH)” och kommer att pågå fram till 2026. Syftet är att tillhandahålla evidensbaserad kunskap om de olika utmaningar som sektorn står inför när det gäller arbetstagarnas säkerhet och hälsa, för att öka medvetenheten och ge underlag för politiska beslut.
Denna sektor är också en av de viktigaste när det gäller sysselsättning. Den ger arbete åt personer som arbetar inom formell vård, t.ex. på sjukhus, läkarmottagningar eller vård- och omsorgsboenden, men också åt vårdpersonal som tar hand om personer i deras egna hem. Gemensamt för dem alla är att de är exponerade för en lång rad arbetsmiljörisker, varav de allvarligaste är följande (listan är inte uttömmande):
- Psykosociala risker, som innebär att arbetstagare riskerar att utsättas för våld och trakasserier, traumatiska händelser, hög arbetsbelastning, vård av människor i livets slutskede, krav på att utföra flera uppgifter samtidigt, skiftarbete, ensamarbete, utbrändhet, mobbning och bristande kontroll över arbetet. Alla dessa risker är kända stressfaktorer.
- Ergonomirelaterade risker orsakade av tunga lyft, långa perioder i stående ställning, hög arbetsbelastning och arbete i obekväma ställningar.
- Biologiska risker i form av exponering för biologiska agenser såsom blodöverförda patogener och smittsamma mikroorganismer. I detta ingår risk att exponeras för covid-19.
- Kemikalierelaterade risker som följer av daglig hantering av läkemedel eller farliga kemikalier.
- Fysiska risker, såsom risk för halk-, snubbel- och fallolyckor, joniserande strålning, buller osv.
Dessutom finns det en rad kontextuella faktorer som påverkar arbetstagarna i denna sektor och som måste beaktas: en åldrande befolkning och en åldrande arbetskraft, sjukvårdssystem och system för långtidsvård och omsorg i behov av reformer och investeringar, EU-medborgarnas rätt till överkomlig, förebyggande och behandlande hälso- och sjukvård av god kvalitet, digitaliseringen av sektorn och arbetsvillkor som i många fall är sämre än inom andra sektorer. Att kvinnor är överrepresenterade inom sektorn måste också betonas.
Detta projekt ligger i linje med flera EU-strategier, exempelvis EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 och och den europeiska strategin för vård och omsorg. Det utvecklas inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och genomförs i samarbete med arbetsmarknadens parter inom sektorn och internationella organisationer.
Projektet är inriktat på följande forskningsområden:
Sektorn i siffror
En uppdaterad lägesrapport om arbetsmiljön inom vård- och omsorgssektorn i Europeiska unionen håller på att tas fram. Denna ingående jämförande forskning tar hänsyn till olika undersökningar och publikationer.
Hälso- och sjukvård
Med tanke på hur bred hälso- och sjukvårdssektorn är har vi valt att inrikta ett särskilt forskningsområde på en eller ett fåtal kategorier av arbetstagare för att belysa deras särskilda arbetsvillkor och arbetsmiljörisker.
Hemtjänst
Detta forskningsområde inriktar sig på arbetsmiljörelaterade kunskapsluckor inom hemtjänsten och vård i hemmet. Där analyseras de specifika riskerna i samband med denna typ av arbete, som utförs under föga kontrollerade former med litet eller inget direkt överinseende, och åtgärder för att motverka dessa risker. I denna forskning läggs fokuset på att utveckla god praxis och uppmuntra till arbetstagarmedverkan.
Långtidsvård
Forskningen på området långtidsvård bidrar även den till att täppa igen kunskapsluckor, identifiera riskerna inom sektorn och föreslå förebyggande åtgärder. Den lyfter också fram praktiska verktyg och betonar vikten av arbetstagarinflytande, social dialog och god praxis.
Muskel- och skeletthälsa
Inom detta fält undersöks framväxande och vanligt förekommande yrkesrelaterade riskfaktorer för utveckling av muskel- och skelettsjukdomar inom dessa yrkesgrupper och hur man kan förebygga och hantera de här besvären. Dessutom presenteras olika initiativ, god praxis och verktyg som kan vara till hjälp för att förbättra de här arbetstagarnas muskel- och skeletthälsa. Förhållandet mellan muskel- och skelettbesvär och psykosocialt välbefinnande undersöks också.
Psykisk hälsa
Den psykiska hälsan bland arbetstagarna inom denna sektor bedöms genom att man undersöker de allvarligaste psykosociala riskfaktorerna inom relevanta yrken och tittar på hur organisationerna i sektorn hanterar dem, samt hur de interagerar med andra hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar och muskel- och skelettbesvär. Projektet omfattar också exempel på god praxis och information om hur man kan behålla arbetstagare med psykiska hälsoproblem eller underlätta deras återgång till arbetet.
Digitalisering
Den tekniska utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn har varit snabb de senaste åren. De nya möjligheterna till automatisering av uppgifter, uppkomsten av digitala plattformar för vård- och omsorgstjänster och den digitala kompetens som numera krävs av många yrkesverksamma har dock lett till nya arbetsmiljörisker, särskilt psykosociala sådana, och dessa tas upp i denna forskning.