Funktionsnedsättning och arbetsmiljö

Sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning

Det europeiska sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning är ett av de framträdande initiativen i Europeiska kommissionens bredare strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030. Syftet är att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har lika tillträde till arbetsmarknaden, så att de kan behålla sin anställning och därmed åtnjuta ökad social delaktighet och ekonomisk autonomi.

Paketet är inriktat på sex områden, där följande faller inom EU-Oshas verksamhetsområde:

• Säkerställa skälig anpassning på arbetet, dvs. varje förändring av ett jobb eller en arbetsplats som behövs för att en person med funktionsnedsättning ska kunna söka och utföra arbeten och avancera i arbetsuppgifter eller genomgå utbildning.

• Behålla personer med funktionsnedsättning i arbetslivet och förebygga funktionsnedsättningar i samband med kroniska sjukdomar.

• Säkerställa system för yrkesinriktad rehabilitering i händelse av sjukdom eller olyckor.

Genom insamling och utveckling av relevanta resurser bidrar EU-Osha aktivt till att uppnå de mål som anges i paketet.

Arbetsgivarens rättsliga skyldigheter

Arbetstagare med funktionsnedsättning i EU skyddas av både antidiskriminerings- och arbetsmiljöbestämmelser, och vissa medlemsstater går längre än dessa minimikrav. 

Direktivet om likabehandling i arbetslivet (rådets direktiv 2000/78/EG) innehåller särskilda bestämmelser för att bekämpa diskriminering på grund av bland annat funktionsnedsättning. Direktivet ger arbetsgivarna i uppdrag att vidta skäliga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning, så att de kan delta i sysselsättning och utbildning.

Arbetsmiljöspecifik lagstiftning som ramdirektivet om arbetsmiljö (direktiv 89/391/EEG) kräver att arbetsgivare förebygger risker vid källan och genomför riskbedömningar på arbetsplatsen. Detta tillvägagångssätt visar sig vara värdefullt när det gäller att identifiera nödvändiga anpassningar för att stödja arbetstagare med funktionsnedsättning. I dessa bestämmelser uppmanas dessutom företag och arbetsgivare att skydda särskilt känsliga grupper från risker som specifikt påverkar dem. Att förebygga risker och göra arbetet lättare för alla arbetstagare kan dock göra det möjligt för en arbetstagare med funktionsnedsättning att fortsätta arbeta.

I detta sammanhang betonar direktivet om krav på arbetsplatsen (direktiv 89/654/EEG) behovet av särskild uppmärksamhet på aspekter som till exempel rör dörrar, gångar, trappor, duschar, tvättställ, arbetsstationer och toaletter som används av personer med funktionsnedsättning.

Riskförebyggande och hälsofrämjande åtgärder

En avgörande faktor för att hjälpa personer med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar att stanna kvar i arbetslivet är att införa ett robust system som hanterar risker och främjar hälsa och välbefinnande. Genom att ta itu med viktiga områden som olyckor, muskel- och skelettbesvär, arbetsrelaterad stress, exponering för farliga ämnen, arbetsrelaterade sjukdomar och störande buller kan arbetsplatser minska belastningen på individer och ekonomier.

Återgång till arbete

För att personer med funktionsnedsättning framgångsrikt ska kunna återgå till arbete efter en medellång till lång sjukfrånvaro är det viktigt med ett välplanerat och systematiskt tillvägagångssätt. Det är därför avgörande att yrkesverksamma från olika områden (hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsterapeuter, experter på tillgänglighet och funktionsnedsättning, yrkesverksamma inom arbetsmiljö, anställda inom personalförvaltning etc.) samarbetar för att utforma och genomföra ett program som underlättar effektiv återgång och varaktig sysselsättning för personer med funktionsnedsättning.

EU-Oshas tidigare forskning visar att de mest framgångsrika planerna kombinerar hälso- och sjukvårdsresurser för tidigt ingripande, råd om anpassningar och sysselsättning på arbetsplatsen, arbetsinriktat psykologiskt stöd, yrkesutbildning och vägledning samt bidrag från de sociala trygghetssystemen. Detta skräddarsydda tillvägagångssätt tar hänsyn till både arbetstagares och arbetsgivares specifika behov och omständigheter.

Anpassningar av arbetsplatsen kan omfatta omorganisering av arbetsuppgifter, anpassning av utrustning, ändrade arbetsmönster och omskolning av arbetstagare. En bedömning av säkerhets- och hälsorisker kan hjälpa till att avgöra valet av anpassningar.

Åldrande arbetstagare

Andelen personer med funktionsnedsättning tenderar att öka med åldern, vilket är en viktig faktor med tanke på den nuvarande situationen med en åldrande europeisk arbetskraft. I kombination med den stigande pensionsåldern i många medlemsstater förväntas antalet arbetstagare med funktionsnedsättning i EU fortsätta öka.

Därför är åtgärder som effektivt förebyggande, tillgängliga arbetsplatser och omfattande policyer för återgång till arbetet ovärderliga för att förhindra för tidiga utträden ur arbetskraften och upprätthålla en hållbar arbetsmodell.

Att arbeta med hälsoproblem

Många personer med hälsoproblem och funktionsnedsättning kan bekvämt arbeta under säkra förhållanden med lämpliga anpassningar. De specifika typer av stöd och åtgärder som krävs beror på personen och dennes tillstånd. Här är några exempel: 

• Cancer: Att underlätta för canceröverlevare att återgå till arbetet kan innefatta en stegvis återgång och att göra arbetet mer flexibelt.

• Hjärt-kärlsjukdom:  Yrkesrelaterade riskfaktorer som påverkar personer med hjärt-kärlsjukdom bör minimeras, t.ex. ansträngande arbete, arbetsrelaterad stress, långa arbetsdagar, natt- och skiftarbete samt exponering för kemiska ämnen som kolmonoxid. Dessa åtgärder bör kompletteras med hälsofrämjande initiativ på arbetsplatsen, bland annat fysisk aktivitet, hälsosam kost, minskad alkoholkonsumtion och rökning samt regelbundna hälsokontroller på arbetsplatsen för att upptäcka riskfaktorer som högt blodtryck eller prediabetes.

• Långtidscovid: Åtgärder för att stödja arbetstagare med akuta eller mer långvariga symtom på covid-19, t.ex. extrem trötthet, behövs för att underlätta deras återgång till arbetet.

• Psykisk hälsa och arbetsrelaterad stress: Att effektivt hantera psykisk ohälsa på arbetsplatsen, oavsett om den är arbetsrelaterad eller inte, innebär en kombination av förebyggande åtgärder och stöd, till exempel rådgivning och anpassning i form av flexibla scheman, ytterligare utbildning och stöd, samt minskning av buller på arbetsplatsen. Införandet av en proaktiv strategi för att förebygga självmord uppmuntras också.

• Reumatiska besvär och muskel- och skelettbesvär: Reumatiska besvär och muskel- och skelettbesvär hör till de vanligaste arbetsrelaterade sjukdomarna i EU. Anpassningar på arbetsplatsen kan omfatta flexibla arbetstider för att underlätta läkarbesök, distansarbete, ändrade arbetsuppgifter för att minska den fysiska arbetsbelastningen och ergonomisk utrustning.

Om du vill veta mer om arbetstagare med funktionsnedsättning och arbetsmiljö samt om effektivt stöd inom ramen för det europeiska sysselsättningspaketet för personer med funktionsnedsättning kan du läsa EU-Oshas OSHwiki-artikel Ill health, disability, employment and return to work. Den innehåller en mängd ovärderliga resurser.