Digitalisering av arbetet

Ny teknik, som artificiell intelligens (AI), stordata, samarbetande robotar, sakernas internet, algoritmer och digitala arbetsplattformar, i kombination med ökat distansarbete, innebär nya möjligheter för arbetstagare och arbetsgivare, men också nya utmaningar och risker i fråga om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Hur väl utmaningarna och riskerna hanteras och fördelarna maximeras beror på hur tekniken tillämpas, styrs och regleras mot bakgrund av sociala, politiska och ekonomiska trender.

EU-Osha bedriver utifrån sitt prognosprojekt om digitalisering och arbetsmiljö ett undersökningsprojekt (2020–2023) vars syfte är att skapa en arbetsmiljööversikt. Översikten ska bidra till detaljerad information som kan användas för policyer, förebyggande skydd och praxis i fråga om digitaliseringens utmaningar och möjligheter på arbetsmiljöområdet.

Fokus i projektet ligger på följande områden:

Avancerad robotteknik och artificiell intelligens

AI-baserade system och avancerad robotteknik håller på att förändra sättet som det manuella arbetet utformas och utförs på. System som endera är konkret gestaltade (till exempel robotteknik) eller inte (till exempel smarta tillämpningar) tillåts utföra åtgärder – med viss självständighet – för att verkställa fysiska eller kognitiva uppgifter och uppnå specifika mål.

Detta får betydande positiva följder, inte bara i fråga om produktivitet, utan också för arbetsmiljön. Arbetstagare kan till exempel omplaceras från riskfyllda miljöer och uppgifter, och arbetsbördan kan optimeras. Sådana system kan utföra uppgifter som innebär hög risk eller är enformiga och repetitiva och som är vanliga i samband med en rad traditionella eller framväxande arbetsmiljörisker. På det sättet kan arbetstagarna i stället inrikta sig på uppgifter som innebär låg risk och som samtidigt är produktiva eller till och med kreativa.

Det finns dock ett antal arbetsmiljörelaterade utmaningar med att använda dessa AI-baserade system på arbetsplatsen, och dessa måste hanteras. Huvudsakligen handlar det om systemens interaktion med arbetstagarna, till exempel oväntade kollisioner, och om en alltför stor tilltro, men det finns också psykosociala och organisatoriska aspekter.

Forskningen på området visar på och resonerar kring såväl möjligheter som utmaningar och risker med att använda avancerad robotteknik och AI-baserade system för att automatisera uppgifter, både fysiska och kognitiva. Den belyser även ytterligare frågor, bland annat samspelet och tilliten mellan människa och maskin.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

Arbetstagarhantering med hjälp av artificiell intelligens.

AI och digital teknik har skapat nya sätt att hantera arbetstagare. Till skillnad från tidigare hantering, som huvudsakligen sköttes av arbetsledare, innebär arbetstagarhantering med AI att nya system och verktyg samlar in uppgifter från olika källor i realtid om arbetstagarnas beteende, i syfte att ge ledningen information och understödja automatiserade eller halvautomatiserade beslut som grundas på algoritmer eller mer avancerade former av AI.

Forskningen på det här området visar på och resonerar kring möjligheterna med dessa nya system för AI-baserad hantering. Systemen kan bistå i beslut som har som mål att förbättra hälsan och säkerheten på arbetsplatsen, om de konstrueras och används på ett transparent sätt och om arbetstagarna informeras och rådfrågas.

I forskningen kartläggs och diskuteras också de rättsliga och etiska utmaningarna och riskerna, och risker och utmaningar på lagstiftningsområdet och i fråga om integritet, samt arbetsmiljöfrågor, särskilt vad gäller de psykosociala riskfaktorer som dessa nya sätt att övervaka och hantera arbetstagare också medför.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

Arbete via digitala plattformar

Allt arbete via digitala plattformar är betalt arbete, och det tillhandahålls på eller överförs via en digital plattform, det vill säga en internetbaserad marknadsplats som drivs med digital teknik. Tekniken gör det lättare att matcha efterfrågan på och tillgång till arbetskraft. Sådana plattformar erbjuder många olika former av sysselsättning: komplexa eller enkla uppgifter, kognitivt eller manuellt arbete som kan ställas till förfogande online och vara helt virtuellt eller ske på plats och utföras genom fysisk närvaro.

Arbete via digitala plattformar ger sysselsättningsmöjligheter i geografiska områden där det annars råder brist på sådana möjligheter, och till marginaliserade grupper av arbetstagare, men det medför också vissa utmaningar och arbetsmiljörisker som måste hanteras.

Forskningsprojekt inom arbete via digitala plattformar syftar till att

• analysera och diskutera möjligheter, utmaningar och risker med arbete via digitala plattformar,
• kartlägga olika sorters arbete via digitala plattformar samt relaterade risker och möjligheter,
• fastställa exempel på regler för att förebygga arbetsmiljörisker för arbetstagare på digitala plattformar, 
• bidra till att skapa praktiska verktyg för ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

Smarta digitala system

Nya övervakningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, som appar, kroppsnära datorer, mobila övervakningskameror, drönare, smarta glasögon, IKT-baserade applikationer och smart personlig skyddsutrustning utvecklas i syfte att kontrollera och öka hälsan och säkerheten på arbetsplatsen. De kan till exempel användas för att övervaka arbetstagares fysiologiska eller mentala tillstånd, som stressnivå, utmattning, vakenhet och hjärtfrekvens samt kroppsställning och kroppsrörelser, för att följa arbetstagares position på farliga platser, instruera arbetstagare eller uppmärksamma arbetstagarnas chefer eller till och med påkalla nödtjänster. Vid sidan av möjligheterna i fråga om arbetsmiljö som dessa system erbjuder finns också en oro som bland annat gäller aspekter på områden som dataskydd, egenansvar, ändamålsenlighet och standardisering.

I den här studien bedömer vi effekterna av de nya övervakningssystemen genom att analysera olika typer av dessa (tekniker), användningsområden (till exempel efterlevnad av bestämmelserna om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, effektiv tillämpning eller utbildning) och de utmaningar och möjligheter i fråga om arbetsmiljö som är knutna till genomförandet och utformningen av systemen. Det ges också en översikt över arbetsplatsresurser (till exempel vedertagen praxis, företagspolicyer, rekommendationer, riktlinjer, protokoll och utbildning).

Studien omfattar en skrivbordsstudie, intervjuer och fältstudier. Under 2023 ska en workshop på hög nivå hållas för att konsolidera resultaten.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

Distansarbete

Distansarbete är alla former av arbetsupplägg där digital teknik används för att kunna arbeta hemifrån eller, mer generellt, någon annanstans än i arbetsgivarens lokaler eller på en fast plats. Distansarbete medför möjligheter, utmaningar och risker som är bra att ha i åtanke inför den framtida utvecklingen, bland annat påverkan på jämställdhets- och mångfaldsperspektivet med avseende på personalen, samt olika effekter i olika sektorer och yrken. Dessutom tillkommer ny och framväxande teknik, bland annat för förstärkt verklighet och virtuell verklighet, som förväntas bidra till att göra distansarbete möjligt för fler företag och arbetstagare.

Ett antal projekt på det här området, som också bygger på tidigare forskning av EU-Osha, kartlägger möjligheterna, utmaningarna och riskerna med distansarbete, och de syftar till att öka kunskapen bland distansarbetare, arbetsgivare och andra relevanta intressenter.

Läs huvudrapporter och relaterade publikationer

EU-Oshas kampanj för ett hälsosamt arbetsliv, Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv, som sträcker sig från 2023 till 2025, ska ge större kunskap om digitaliseringens konsekvenser för arbetsmiljön och erbjuda en rad nya praktiska resurser.